Rotring 300 är inte den mest kända stifthållaren på marknaden, men låt inte det lura dig. Det här är en schysst modell som har stor igenkänningsfaktor om du redan är ett Rotring-fan. Men det är inte den bästa stifthållaren jag har testat och lämnar faktiskt en del att önska för sina kronor. Här är mitt test av stifthållaren Rotring 300.
Innehåll
Fördelar
- Okej pris för vad du får
- Stiftvässaren gör sitt jobb väl
- Hårdhetsindikator
Nackdelar
- Jämförelsevis dyr
- Grepp av plast
Rotring 300 är inte någon speciellt penna när jag tänker efter. Den är nästan helt tillverkad av plast, med undantag för några detaljer som konen, klippet och gripklon som håller fast 2mm-stiftet. Vikten är helt okej och längden är vad man kan förvänta sig – alltså betydligt längre än en normal stiftpenna. Faktum är att Rotring 300 är en hel huv längre än syskonmodellen Rotring 600 (för 0.5/0.7 mm).
Det finns ett räfflat grepp, men eftersom det här är en budgetpenna så är greppet av plast precis som resten av pennkroppet. Tacksamt nog är greppet räfflat, men det är inte i närheten av att vara lika bra som metallgreppet på konkurrenten Staedtler 780 C. Eller Rotring 600 som i min mening har det kanske bästa penngreppet på marknaden idag (jag vet, alla kommer inte att hålla med om det).
Rotring 300 är helt okej – utom på en punkt
Högst upp på pennan sitter ett högst funktionabelt klipp med rundad spets och Rotring-namnet stansat i metallen.
Här hittar vi mer plast som är räfflat och en hårdhetsindikator. Ovanför det sitter huven som används för att mata fram stiftet. Den döljer även stiftbehållaren på insidan och det döljer sig en liten stiftvässare i hålet högst upp. Mycket praktiskt att kunna vässa stiftet på gående fot, men tänk på att det snabbt blir rejält kladdigt med grafit överallt. Skaffa en bra stiftvässare med behållare istället.
Hårdhetsindikatorn är mycket uppskattad, men här har Rotring verkligen snubblat på mållinjen. Där Rotring 600 använder räfflad metall till materialet som du kan snurra på för att välja hårdhetsgrad så har Rotring 300 plast. Och den är betydligt sämre på alla vis. Det känns Kina-billigt faktiskt, som om den specifika delen är köpt på AliExpress. Skäms Rotring!
Tänk på att hårdhetsindikatorn bara visar följande grader: HB, B, 2B, 4H, 2H, H, F.
Tyngdpunkten ligger högt på pennan
En viktig detalj är att tyngspunkten ligger högt upp på Rotring 300. Bara centimeterna från klippet. Det betyder att den kan kännas baktung för en del.
Är det ett problem? Nej, inte för mig åtminstone. Pennan är i sig själv så lätt att det inte gör något. Dessutom, om du använder den för att skissa och håller ganska högt upp på greppet så märker du inte av det. Skriver du däremot blir det märkbart direkt.
Vill du ha en penna med lägre tyngdpunkt så ska du kolla på Staedtler Mars Technico 780 C. Den är faktiskt billigare än Rotring 300, har ett bättre grepp och ger en överlag bättre kvalitetskänsla.
Skrivtest
Pennan är hyggligt bekväm att hålla när man skriver, men inte den skönast jag använt. Ska du skrissa och rita så är det här rätt modell för dig, men för att skriva så föredrar jag tveklöst Staedtler 780 C.
Med den höga tyngdpunkten så tenderar pennan att vilja falla mot insidan mellan tummen och pekfingret lite hårdare än jag önskar. Inga problem när jag skissar, åter igen, men att skriva känns tungt.
För hundralappen som Rotring 300 kostar så får du tillräckligt med kvalitet för vad du betalar. Se upp så att du inte betalar mycket mer än så. Då kan du istället sikta på en Caran d’Ache som kostar runt 200 kronor och ger betydligt mer kvalitet för sina kronor. Observera att jag pratar om originalet av plast och inte premium-modellen Caran d’Ache Alfredo Häberli som kostar dubbelt så mycket.
